De 11 låtarna får mig att tänka på en rad olika artister som vet hur man bygger upp dramatisk men samtidigt stämningsfull musik. Musikaliskt, och även sångmässigt, ligger det nära till hands att nämna exempelvis svenska Dive men också John Alexander Ericson. I en del av låtarna finns även likheter med Eskju Divine och giganterna Muse, även om Saving Blue inte stormar iväg på samma oberäkneliga sätt som dessa tenderar att göra. Även om det mesta är riktigt njutbart så slinker det ibland igenom känslor som får mig att associera till pubspelningar där det lokala källarbandet bestående av 40-åringar tillåts husera fritt med kramgoa låtar. Men dessa kopplingar till den kultur som omgärdar den mytiska medelåldern är tack o lov få, och de äkta stunderna är desto fler. Lyssna gärna på exempelvis "Tonight" med dom vackra och klagande gitarrerna, eller "Again And Again" som börjar stillsamt och sedan byggs upp för att i slutet bölja fram. Jag kan bara konstatera att när Saving Blue är bra, så är dom riktigt bra, till och med så bra att jag inte tänker på texternas kristna karaktär.
From: Zero Music Magazine |